vad händer härnäst?

Efter första missfallet mådde jag så dåligt fysiskt, egentligen psykiskt men jag valde att hantera det fysiskt.
Jag blev väldigt trött och jag frös hela tiden och jag var helt orkeslös.
Jag kunde inte träna, det var fruktansvärt jobbigt att gå upp för en trappa..
Det här höll i sig mellan slutet på november -11 till september -12.
Jag gick på akupunktur, vilket faktiskt har hjälpt mig mycket. Framförallt med avkoppling och att jag slutade frysa.
Jag gick på healing och träffade en helt genomgod människa som även hon hjälpte mig att koppla av.
Jag gick på reflexologi, också det väldigt skönt.
Jag sökte läkarvård eftersom att mina symptom kunde liknas vid sköldkörtelproblem.
Jag har tagit så många blodprov och jag känner att det borde inte finnas fler prover att ta..
Hursomhelst så visade alla provsvar sig vara normala.. Jag var hos en specialist som tog alla möjliga prover för att försäkra sig om att jag inte hade ens en början till sköldkörtelproblem..
Allt var finfint.
Väldigt finfint....

Men nu när vi börjar utredning så tas alla prover om igen.
Min fråga är då: Vad tror dom att dom ska hitta som ingen har hittat tidigare?
Och OM dom inte hittar något avvikande i provsvaren, vad får vi för hjälp?
Vi VILL ha hjälp och vi behöver hjälp.
Men jag tycker det verkar som att vanligaste "hjälpen" är äggstimulering....
Vi har inga problem med det... Vi behöver få hjälp att få bebisen kvar i magen.

Som jag själv misstänker så är det att fostren dör av syrebrist... Jag tror att jag har för dålig blodcirkulation i livmodern, och att blodet där koagulerar för fort.
Men när jag tog upp min misstanke med läkaren sist så sa hon att mina symptom tyder på att jag har rikliga mensblödningar... Jotack det vet jag men det jag pratade om var inte att jag blöder mycket utan om att jag har haft klumpiga blödningar sen jag slutade med p-piller.

Jga har hört talas om kvinnor som får blodförtunnande och sen klarar av en hel graviditet.
Tänk om det inte är svårare än så?!

Det återstår ju att se...